Ärftlighet och anlagstest

Gaucherpatienter ärver en felaktig gen från båda föräldrarna.

Glucoserebrosidas (GS ) är ett av många enzym som produceras av den mänskliga kroppen. Enzym produceras i avsedd cell uti­från ett mönster i en persons DNA, d.v.s. arvsmassa. Det DNA-segment som innehåller den information som får en kropp att växa och dess organ att fungera kallas gen.
För att kunna producera ett visst enzym så har varje person ett genpar, där vardera föräldern bidragit med var sin gen. Mönstret hos genen kan förändras genom en så kallad mutation. En mutation kan ha yttre orsaker, t.ex. kemisk påverkan eller påverkan av radioaktiv strålning, men en mutation kan även ske spontant utan yttre påverkan. Mutationer kan ha positiva effekter och bidra till människans utveckling, vara utan effekt eller ha negativ effekt för människan, exempelvis i form av ärftliga sjukdomar.
Gauchers sjukdom betecknas som en autosomal recessiv sjukdom: autosomal eftersom den förändrade genen återfinns hos och påverkar både män och kvinnor, recessiv eftersom sjukdomen endast visar sig hos personer som har dubbel uppsättning av muterade gener.

Vissa personer är anlagsbärare

Personer som bara har en felaktig gen producerar mindre enzym, men ändå tillräckligt för att vara symtomfria, friska. Dessa personer kallas anlagsbärare eftersom de bär på en förändrad gen som kan föras vidare till nästa generation.
Forskare har uppskattat att ungefär en individ av 300 i Sverige bär på anlaget för Gauchers sjukdom. På vissa orter är anlaget mycket vanligt förekommande. I Överkalix så uppskattas en av 16 vara anlagsbärare. För Norrbotten och Västerbotten uppskattas en av 30 vara anlagsbärare. I dessa län föds cirka en av 10 000 med sjukdomen och i övriga Sverige är det mindre än en per 100 000 födda. I hela Sverige finns troligen ca 50-60 personer som har Gauchers sjukdom.
Så förs anlaget och sjukdomen vidare
Följande sammanställning beskriver hur sjukdomsanlaget kan spridas och risken för att ett barn ska bli sjukt eller anlagsbärare, beroende på vilka anlag föräldrarna har.
Risker och chanser gäller vid varje graviditet.

  • En förälder är anlagsbärare och den andre är ej anlagsbärare
    • Barnet blir alltid friskt och det är 25 procents risk att barnet blir anlagsbärare.
  • Båda föräldrarna är anlagsbärare
    • Det är 25 procent risk att barnet blir sjukt och anlagsbärare. Det är 50 procent chans att barnet blir friskt men anlagsbärare. Det är 25 procent chans att barnet blir friskt och ej anlagsbärare.
  • En förälder är sjuk och en är ej anlagsbärare
    • Barnet blir alltid anlags­bärare men aldrig sjukt.
  • En förälder är sjuk och en är anlagsbärare
    • Det är 50 procent risk att barnet bli sjukt och anlagsbärare. Det är 50 procent chans att barnet blir friskt men anlagsbärare.
  • Båda föräldrarna är sjuka
    • Barnet drabbas alltid av sjukdom och blir anlagsbärare.

Sjukdomen är viktig för hela släkten

När någon får diagnosen Gauchers sjukdom innebär det att syskon och andra släktingar också kan vara anlagsbärare eller ha själva sjukdomen. Genetisk rådgivning är därför viktig för att minska oro och osäkerhet för de närmast berörda.

Ett enkelt blodprov kan visa på vem som har eller bär på sjukdomen

När Gauchers sjukdom misstänks kan diagnosen fastställas genom att mäta enzymaktiviteten för glucoserebrosidas i blodet. För detta krävs ett enkelt blodprov och provsvar ges inom någon vecka. Genom att analysera DNA kan man för vissa mutationer fastställa om en person är anlagsbärare eller ej. För detta krävs endast ett blodprov. Vid graviditet kan diagnos ställas genom moderkake- eller fostervattensprov.

Vem bör testas?

Alla som uppvisar symtombild med avstannande tillväxt (endast barn), allmän trötthet, förstorad mjälte eller lever, anemi, bensmärtor, spontana ben­frakturer (barn och vuxna) bör testas med avseende på Gauchers sjukdom. Dessutom bör familjemedlemmar till Gaucherpatienter testas.
Det är inte ovanligt att läkare som för första gången ställs inför en Gaucherdrabbad ställer felaktig diagnos eller misslyckas fastställa någon diagnos.
Kunskap om förekomst av Gauchers sjukdom inom släkten är viktig för att underlätta för läkare att ställa sjukdomsdiagnosen.
Genetisk testning är viktig för släkt- och familjemedlemmar som är i fertil ålder och som kan bli föräldrar. Kunskap om man är anlagsbärare kan påverka val att skaffa barn eller val att genomföra fosterdiagnostik.

Vad visar testresultaten?

Beroende vilket test som utförs så får man olika information. Testas enzymaktiviteten så får man veta hur mycket glucoserebrosidas som en person producerar för att bryta ned det aktuella fettämnet. Testet används för att fastställa sjukdomen, men säger inte något om en persons anlag. En DNA-analys visar vilka mutationer som förekommer, men kan inte förutsäga hur allvarlig utvecklingen kommer att bli. Se uppgifter om testrutiner på sista sidan.
Hittills (2012) är mer än 350 olika mutationer som orsakar Gauchers sjukdom kända.

Anlagstest för Morbus Gaucher bör erbjudas nära släktingar

Idag erbjuds genanalys för Mb Gaucher, inte bara för de vanligaste förekommande mutationer i Sverige, utan de sekvenserar alla kodande exoner i GBA-genen. I nuläget erbjuds sekvensering av GBA genen med två olika metoder, nämligen klassisk Sanger för endast GBA och i kombination med andra gener kopplade till lysosomala sjukdomar i en NGS panel.

För analys tas ca 10 ml venöst EDTA-blod (lila kork). Lämpligen görs detta på vårdcentral eller sjukhus där remiss med frågeställningen ”Anlagsbärardiagnostik av Mb Gaucher” kan signeras av läkare. Observera att du måste ha en remiss innan provet kan tas. Provet skickas utan någon behandling (OBS provet får ej frysas) med bifogad remiss till:

Jorge Asin Cayuela, MD, PhD.
Department of Clinical Chemistry
Sahlgrenska University Hospital
41345 Göteborg
Tel. +46-31-3428822